Inte att förglömmas...

Jag och Fisen hade vääääärldens mysigaste kväll ikväll! Efter den långa tuppluren var hon ordentligt utvilad så det blev lite nattsudd. Vi satt och mös i soffan, vi pussades och hon sa kram gång på gång. Sen tog hon mina händer och la den ena armen runt hennes rygg och handen i knät och även den andra i knät, sen satt hon och höll mina händer länge, länge.... Då och då tittade hon upp på mig och log. Sånt värmer ett mammahjärta.... Det är såna stunder man vill minnas :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0