Jag vill vara 1.5 år och gallskrika jag med!
Klockan är runt 04.00 och mamma sussar sött. Fisen, vår bortskämda lilla Fis, börjar vakna till liv och knölar runt i sin säng. Mamma vaknar till lite grand, tillräckligt för att höra ett par dunsar och lite bök innan: 'Oääääääääääh!!!'
"FAN! Inte igen!" Fisen kravlar ur sin säng och kommer hulkandes upp och bökar runt i vår säng. Skallning, fot i näsan, armbåge i revbenen och sen däckar hon på min mage. Underbart!
Sen ligger jag där med en tio kilosvikt på magen och önskar, önskar att vi snaaart kunde fixa till hennes eget rum. Faktum är att Boy tycker det är mysigt med henne i sängen. Det skulle säkert jag tycka också om det vore så att hon skallade honom och sov på hans mage. Men nä, när man är trött, ledsen eller rädd är det bara mamma som gäller.
Så eftersom jag sover böjd som en makaron, så har jag djävulskt ont i ryggen. Massage får jag lite titt som tätt, det är en av de lyxgrejorna som man kan unna sig här i Thailand, men det hjälper bara i ett par dar sen är man tillbaka på ruta ett igen. Ont! Förutom massösen så är ibuprofen min bästa vän just nu.
Jag måste komma på nåt sätt att få henne att stanna kvar i sin egen säng. Jag orkar inte mer nu!!!
Så Fisen fyllde 1.5 för några dar sen, stora tjejen! Hon har förändrats och utvecklats så himla mycket den senaste tiden sådet nästan är läskigt. Hon pratar lite nu och minns fler och fler ord hela tiden, riktigt kul!
MEN, hon har också kommit på fler sätt att protestera och får fler anledningar till utbrott. Idag har varit en sån där dag då allt har varit fel enligt henne. Fel frukost, fel morgonprogram på tv, fel kläder på mamma, mamma sitter på fel ställe, fel vattenmugg, för lite vatten i fel mugg, fel sovtid, fel mjölk, fel lunchsällskap, fel på katten, fel att pappa ska till jobbet, fel, fel, fel!!!
Ibland när hon får såna här vredesutbrott orkar jag bara inte med. Idag var en sån dag. Jag var trött och hungrig (fick ju inte sova nåt efter 4 imorse och hann knappt äta mellan skrikattackerna) och jag kände efter ett tag att JAG bara ville sätta mig på golvet och skrika rätt ut! 'Oääääääääääh!
Det värsta var att Boy oturligt nog också var på uruselt humör och gormade om än det ena, än det andra. Bajs! Men, men, det kan väl inte bli mycket värre än så här så vi får hoppas vi alla är på bättre humör imorn.
Och just det, katten har visat sig vara, inte en tjej som vi trodde men, en kille. Så nu heter han Mr.Kisses. Snacka om att vi kände oss lurade! Men han är redan del av vår familj så han får bli kvar, men vi måste kastrera honom för nu börjar testosteronet sätta in och han jagar våra fötter i tid och otid. Jag känner mig som en klösbräda.
Har bokat resa hem till Sverige i sommar idag. Skööönt! Blir bara jag och Fisen, men det ska bli skönt att få semester från Boy ett tag fakstiskt. Vi bråkar en del nu och jag ser fram emot att få sakna honom lite. Och för att vara helt ärlig så ska det bli kul att se hur han klarar det utan mig. Finns nog en chans att jag kommer hem till en make som ÄNTLIGEN kommer uppskatta allt jag gör för honom. Jag hoppas det.
Nä, nu ska jag sooooova!
"FAN! Inte igen!" Fisen kravlar ur sin säng och kommer hulkandes upp och bökar runt i vår säng. Skallning, fot i näsan, armbåge i revbenen och sen däckar hon på min mage. Underbart!
Sen ligger jag där med en tio kilosvikt på magen och önskar, önskar att vi snaaart kunde fixa till hennes eget rum. Faktum är att Boy tycker det är mysigt med henne i sängen. Det skulle säkert jag tycka också om det vore så att hon skallade honom och sov på hans mage. Men nä, när man är trött, ledsen eller rädd är det bara mamma som gäller.
Så eftersom jag sover böjd som en makaron, så har jag djävulskt ont i ryggen. Massage får jag lite titt som tätt, det är en av de lyxgrejorna som man kan unna sig här i Thailand, men det hjälper bara i ett par dar sen är man tillbaka på ruta ett igen. Ont! Förutom massösen så är ibuprofen min bästa vän just nu.
Jag måste komma på nåt sätt att få henne att stanna kvar i sin egen säng. Jag orkar inte mer nu!!!
Så Fisen fyllde 1.5 för några dar sen, stora tjejen! Hon har förändrats och utvecklats så himla mycket den senaste tiden sådet nästan är läskigt. Hon pratar lite nu och minns fler och fler ord hela tiden, riktigt kul!
MEN, hon har också kommit på fler sätt att protestera och får fler anledningar till utbrott. Idag har varit en sån där dag då allt har varit fel enligt henne. Fel frukost, fel morgonprogram på tv, fel kläder på mamma, mamma sitter på fel ställe, fel vattenmugg, för lite vatten i fel mugg, fel sovtid, fel mjölk, fel lunchsällskap, fel på katten, fel att pappa ska till jobbet, fel, fel, fel!!!
Ibland när hon får såna här vredesutbrott orkar jag bara inte med. Idag var en sån dag. Jag var trött och hungrig (fick ju inte sova nåt efter 4 imorse och hann knappt äta mellan skrikattackerna) och jag kände efter ett tag att JAG bara ville sätta mig på golvet och skrika rätt ut! 'Oääääääääääh!
Det värsta var att Boy oturligt nog också var på uruselt humör och gormade om än det ena, än det andra. Bajs! Men, men, det kan väl inte bli mycket värre än så här så vi får hoppas vi alla är på bättre humör imorn.
Och just det, katten har visat sig vara, inte en tjej som vi trodde men, en kille. Så nu heter han Mr.Kisses. Snacka om att vi kände oss lurade! Men han är redan del av vår familj så han får bli kvar, men vi måste kastrera honom för nu börjar testosteronet sätta in och han jagar våra fötter i tid och otid. Jag känner mig som en klösbräda.
Har bokat resa hem till Sverige i sommar idag. Skööönt! Blir bara jag och Fisen, men det ska bli skönt att få semester från Boy ett tag fakstiskt. Vi bråkar en del nu och jag ser fram emot att få sakna honom lite. Och för att vara helt ärlig så ska det bli kul att se hur han klarar det utan mig. Finns nog en chans att jag kommer hem till en make som ÄNTLIGEN kommer uppskatta allt jag gör för honom. Jag hoppas det.
Nä, nu ska jag sooooova!
Kommentarer
Trackback
